fffalk

Sitter med en riskudde på magen, den gör såååååååå ont, och väntar på att någon ska ta hand om mig.. Typ värma riskudden sådär så jag slipper gå ner och göra det. Det hade varit skönt, men nu är det inte så.
Frågan är om man vill ha det så egentligen. Känslan är svår att förklara. Ibland vill man inget annat än ha någon där, slippa fundera på allt men samtidigt är det skönt att ha det som man har det. Men jag vet inte, innerst inne vill jag nog ha en som värmer min riskudde men på något sätt tänker jag bort det. Tänker äsch jag klarar mig så bra själv.
Men ärligt talat har jag nog börjar tröttna på detta, och jag vill nog inte erkänna det för mig själv riktigt..